måndag 12 november 2012

Att förverkliga en dröm...

...hette mitt första blogginlägg den 21/1-2012. Idag blev drömmen äntligen sann. Uppflygningen gick bra och nu har jag min PPL, Private Pilot License. Tjohoo!

Det går inte att beskriva känslan just nu, det är en sån blandning av känslor: lättnad, glädje, stolthet, tomhet, ... Men framförallt är jag strålande glad! Obeskrivligt glad och jäkligt nöjd med mig själv.

Vädret idag var strålande, men det blåste lite väl mycket för att vara idealt uppflygningsväder. Jag började dagen med att flyga mitt sista EK-pass med syfte att repetera alla övningar. Eftersom vinden var som den var fokuserade jag mestadels på bedömningslandningar, dvs simulerad nödlandning. Vid hård vind, som jag inte övat så mycket i förut, blåser man med en jäkla fart utmed medvindsbenet och det gäller att svänga in mot final i tid om man ska nå fram till banan utan hjälp av motorn.

Det gick dock bra direkt, så efter några varv gav jag mig iväg mot Nykvarn och övade på övriga moment. 

Väl åter på Skå var inspektören redan på plats och beredd, trots att han sagt att han skulle flyga med en annan kille först. Men eftersom den andra killen var sen blev det min tur direkt. Gulp! Jag som hade tänkt mig en timmes lugn och ro och gnuggande av en del detaljer av teoretisk natur. 

Adopt, adapt & improve! Det var bara att rätta in sig i ledet. Vi började med att gå igenom min färdplan för en flygning till Örebro som jag fått som läxa. Jag fick redogöra för hur jag tänkt och fick inga större kommentarer på det. Snarare några små praktiska tips som jag kan ta med mig i framtiden. Lite husförhör blev det också på en del bestämmelser om luftrumsklasser och väderminima. Inga större problem där hellet. 

Väl i planet fick jag tänka högt, körde checklist och startade västerut, ut över Mälaren och Adelsö. Till att börja med fick jag följa min färdplan, som var planerad att passera Västerås, och på vägen dit fick jag en del frågor. "Vad gör du om den här varningslampan börjar lysa?". Totalt tomt i skallen. Jag kom inte ens ihåg vad den lampan betyder. Låg spänning... Både lampa och i mitt huvud. Vad gör du om det börjar ryka ur instrumentpanelen? Här visste jag bättre hur jag skulle svara, och resten av frågorna han tog upp gick bra. Faktum är att vi under den praktiska utbildningen har fokuserat väldigt lite på symptom och åtgärder vid felfunktioner utöver motorstopp. Det blir till att plugga lite handbok känner jag. Bra att inspektören ändå fokuserar så mycket på säkerhet. Jag lärde mig massor under flygningen trots att utbildningen egentligen redan var klar.

När vi närmade oss Västerås fick jag ropa upp tornet och begära tillstånd för en studs på Johannisberg, det lilla fältet i Västerås. Här blev det landning utan klaff vilket gick bra även om det hoppade och for en hel del i vindbyarna. 

Därrefter vände vi tillbaka österut och gick igenom diverse andra moment, en enkel stall och sedan den värsta jäkla vikning jag varit med om. Vi steg på fullgas med 66 knop (fart för bästa stigvinkel) och sedan drog jag spaken mer och mer i magen tills stallvarnaren tjöt för fullt. Då sparkade inspektören fullt sidoroder och planet vek sig rätt över ena vingen och störtdök. Tricket är att inte kämpa emot utan snarare följa med i rodren, dra av gasen och vänta tills farten kommit tillbaka innan man försöker räta upp. Men uppenbarligen gjorde jag rätt. 

Efter det blev det inte så mycket värre även om vi gjorde ytterligare några simulerade nödlägen. Till sist blev det bedömningslandningar x 2 på Skå som jag hade tränat tidigare under dagen. Inga problem med andra ord även om jag missade att rika blandningen när vi kom in första gången. 

När vi taxade in mot klubben sa han att jag flög mjukt och lugnt och att jag var godkänd. YES!!!! Några små "att tänka på" fick jag med mig, vilket faktiskt är jäkligt bra. 

Väl inne i klubbstugan satte inspektören sin underskrift på det tillfälliga certet som gäller tills Transportstyrelsen hinner skicka ut det riktiga. 

Det är helt overkligt. Från och med nu kan jag när som helst boka upp ett av klubbens två Piper PA-28or och ge mig ut och flyga. Med passagerare. 

Nu börjar det riktiga äventyret!

http://jagflyger.posterous.com

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar