Idag var det dags att på egen hand göra ett besök i Linköping. Min första lite längre navigationsrunda utan lärare bredvid.
Som vanligt börjar det hela några dagar tidigare med att planera en lämplig rutt, som sedan slutplaneras samma dag med hänsyn till väder och vindar. Jag märker tydligt att det går mycket fortare att planera nu jämfört med tidigare. Nästan så att jag började undra om jag glömt något...
Efter en snabb sanity check av min planering ute på Skå Edeby var det bara att klättra upp i gamla hederliga Kalle Urban och göra sig klar. Upp på 1000 fot och ut ur området via Törnbyviken där jag ropade upp Stockholm control för att aktivera min färdplanoch begära 2000 fot.
Strax efter Gnesta blev jag övelämnad till Östgöta control och fick byta frekvens. Min planering var en rutt rakt över Skavsta men ovanför kontrollzonen. På grund av startande RyanAir blev jag vektorerad lite öster och söder om min tänkta rutt. I stället fick jag en strålande vy över Järnverket i Oxelösund på lite avstånd. Så småningom fick jag svänga västerut och flög längs Bråvikens nordsida tills jag var i höjd med Norrköpings flygplats (Kungsängen). Därifrån var det raka spåret mot inpasseringspunkten innan Linköping. Lite svår att hitta exakt var den var, men med lite vägskäl och annat gick det bra. Sista biten in mot flygplatsen tog jag hjälp av en radiofyr för att vara helt säker på var jag var någonstans.
2000 fot och 500'-delskarta är inte helt optimalt. Den funkar bättre på högre höjd och egentligen skulle jag nog valt min 250'-del i stället. Men till sist hittade jag fältet (det är 2km asfalt så hur svårt kan det va?). Landing och en kort bensträckare ute på plattan framför terminalbyggnaden. Jag ringde dessutom upp min lärare och berättade att jag var framme.
Därefter var det bara att hoppa in, ropa upp tornet och begära taxi till banan. Fast jag fick köra själv. Hemvägen var lite lättare eftersom jag lagt rutten via Dunker VOR-fyr, strax söder om Åkers Styckebruk. Det var egentligen bara att följa fyren hela vägen och över Kolmården infann sig den stora friden. Lugnt och behagligt och strålande utsikt över landskapet. Väl över Sörmland passerar man över massor av sjöar och når så småningom Mariefred. Därifrån är det raka spåret hem.
Väl hemma var det bara att ringa upp läraren igen, för han hade åkt därifrån för länge sedan. Han hade i alla fall ringt upp tornet i Linköping efter att jag varit där för att kolla hur jag hade skött mig. Tydligen bra :)
Efter tankning var det bara att baxa in kärran i Hangaren (med en vinsch eftersom jag var ensam) och be sig hemåt. Trött men nöjd!
Kolla in Skås coola "torn" ovan :)
I min utbildningsplan finns ytterligare en navigationsrunda på schemat. Då ännu lite längre och med två "utelandningar". På shortlist finns Västerås, Örebro och Borlänge. Det beror lite på om jag ska flyga på en helg eller en vardag. Många flygplatser har tornet stängt på helger, och så länge jag är elev finns det krav på att räddningstjänsten ska vara i tjänst när jag kommer dit. Vi får se hur vi får till det.
Innan dess ska jag dock göra en flygövning (med lärare) där vi ska träna på att flyga med maxlast. Känslan i planet blir en annan när man är som tyngst och med tyngpunkten ganska långt bak. Har jag hört!
http://jagflyger.posterous.com
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar