Så blev den då av, lågflygningen, över Sörmland som jag skrev om sist. Riktigt häftigt att svischa fram på 500 fots höjd över landskapet, för att inte tala om när vi svepte ut över skärgården vid Studsvik och följde Trosa skärgård upp mot Oaxen och Mörkö innan det bar in över fastlandet igen. Sagolik känsla!
Vi avslutade med att öva lite vingtippning (betydligt ofarligare än vingtappning) och gjorde sedan en inflygning med pådrag utan klaff för att till sist göra en bedömningslandning utan klaff. Det sistnämnda illustrerade tydligt vilken bromsverkan klaffen har när den är fullt utfälld. Avsaknaden av sagda bromsverkan gjorde att vi nästan aldrig kom ner i backen.
Dagens flygning tog 1,3 timmar och därmed återstår 4,4 att fördela ungefär så här:
- Dubbelpass på fredag. Först en timme EK och sedan en timme med Sven vilket blir vårt sista dubbelkommandopass tillsammans. (Kommer att kännas lite sorgligt.)
- Utcheckning med en annan lärare i klubben som ska kolla att jag är tillräckligt redo. (Ca 1,5 timme)
- Under förutsättning att punkt 2 går bra återstår 1 timme EK på morgonen samma dag som uppflygningen. (Eller möjligen dagen innan.)
Och sedan är det dags! Det som i början kändes så otroligt avlägset är nu inom ett fattbart räckhåll, även om det i sig känns ofattbart. Vi får se hur snabbt det går. Mycket beror på vädret, men också på mig själv så klart. Och att Sven inte missbedömt min förmåga. Spännande!
http://jagflyger.posterous.com
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar